Helt slut

Idag var det en ansträngande dag för mig. Vi hade begravning för min far. Ceremonin i kyrkan var mycket vacker. Solen silade in genom fönstren och vacker musik fick vi höra - Sicilienne av Gabriel Fauré. Men jag kände att jag var för spänd för att riktigt kunna släppa fram min känslor och vara riktigt närvarande. När en av pappas arbetskamrater sa några ord vid kistan släppte spärrarna och känslorna kom upp till ytan för en stund.

Vi hade mottagning med lunch efteråt i en jättemysig lokal. Allt gick faktiskt jättebra, men såhär efteråt känner jag mig totalt dränerad på energi. Jag tror att jag är en sådan person som påverkas av känslor och stämningar väldigt mycket, det tröttar ut mig. Kanske inte så konstigt när det handlar om en begravning i och för sig.

Kanske känner jag litet grann att begravningen var ett avslut. Jag känner idag att jag faktiskt (!) saknar pappa (inget jag tänkt på särskilt ofta tidigare) och börjar inse att jag inte kommer kunna träffa honom igen. Det känns.... underligt - tomt - hemskt.

Småbarnen gör ju att man måste orka och inte kan tillåta sig alltför mycket navelskåderi.

Men ibland känner jag att jag skulle behöva mycket mer tid till lugn och eftertanke. Det jag inte har tid att begrunda på dagtid är sånt som nu i stället dyker upp i mina drömmar. Jag får titt som tätt nattliga budskap att tolka i vakentid. Så hur man gör så kommer det mesta upp till ytan, vilket är jätteskönt. Annars kan man ju bli sjuk.

Oj vad filosofiskt det blev här. Kanske har tittat för djupt i rödvinslaset.... Mycket gott, kan rekommendera det - Beringer Cabernet Sauvignon 2007, Bag in Box (!), ur beställningssortimentet.

Vi höres snart med några te-ralerade ämnen igen!